Redan de gamla grekerna odlade vin

Redan de gamla grekerna… I det antika Grekland lades med all sannolikhet grunden för den moderna vinkulturen. Där fanns en utstuderad vinmakning, en förståelse för olika odlingsplatser, och en medvetenhet kring såväl uppbindingstekniker som druvsorternas individuella egenheter. Den romerska skalden Vergilius beskrev att räkna de grekiska druvsorterna vore som att räkna strandens sandkorn.

I 600 år låg Grekland under det osmanska rikets styre och den muslimska religionen förbjöd alkohol. Därför försvann vinodlingen i princip helt men under sent 1800-tal började den tas tillbaka på allvar. När återkomsten kom var det fortfarande primärt de inhemska druvorna som stod i fokus för de grekiska producenterna. Med dagens metoder kan man lite mer vetenskapligt fastställa att grekiska druvsorterna de är några färre än sandkornen på stranden men likväl talas om ca 300 inhemska grekiska druvsorter.

Framförallt under andra hälften av 1900-talet planterades, precis som på många andra håll i världen, många av de internationella druvsorterna i Grekland och på en del platser har inhemska rariteter fått ge vika för Chardonnay, Merlot, Syrah och Sauvignon Blanc. Många passade dock på att bevara de inhemska druvsorterna tillverkade viner blandade med internationella för att få etiketter som konsumenter utanför Grekland kunde relatera till. En del av dessa kombinationer är idag så accepterade att de nästan är en del av ursprungens typicitet.

Många tror att Grekland är för varmt för att odla högkvalitativt vin men glömmer bort höjdens betydelse för temperaturen i de bergiga områdena. På sina håll, t.ex. i regionen Makedonien på gränsen upp mot landet Makedonien (FYROM) och Bulgarien, kan det faktiskt till och med vara svårt att få druvorna fullmogna varje år. Ett annat sådant område är Nemea i Peloponnesos, den sydligaste delen av det Grekiska fastlandet. Där växer druvorna på höjder upp mot 900-meter över havet. I de högsta vingårdslägena görs idag kraftiga och lagringsdugliga röda kvalitetsviner, främst på druvsorten Agiorgitiko.

Agirorgitiko betyder ”St Georges druva” och har troligtvis fått sitt namn av ett litet kapell döpt efter helgonet med samma namn (Sankt Göran). Kapellet ligger i Nemea och orten har i vinsammanhang nästan blivit synonym med sin druvsort. Agiorgitiko är en mångsidig druva som växer väl frodigt om den inte beskärs ordentligt och beroende på odlingsplats kan den ge olika typer av vin. Nemeas odlingsområden sträcker sig från 200 upp till ca 900 meter över havet och där talas om 3 olika odlingszoner. På botten där sommartemperaturerna är varma ger den främst material till söta starkviner, på mellannivån ger den fruktiga lite enklare viner och i de högsta lägena ger den lagringsdugliga kvalitetsviner.

Nemeas stolthet, Agiorgitiko, gifter sig bra med ek och blandas utomordentligt med Cabernet Sauvignon. De bra vinerna är fylliga och kraftiga, utan överdriven alkohol, har en kryddig ton, koncentrerade inslag av plommon och röda bär. Ett sådant exempel är 5 Senses Red från Lantides Estate beläget i Xerocampos i Nemea. 70% Agiorgitiko tillsammans med 30% Cabernet Sauvignon och merparten av vinet har lagrats på 225-liters ekfat. Resultatet blir ett kryddigt, koncentrerat och fruktigt vin med fräsch och matvänlig syra. Passar utmärkt till kolgrillat kött men prova för all del till en Moussaka eller köttfärsbiffar.

Klicka här för att hitta artikeln på Systembolaget >> eller här för att läsa mer om producenten på vår hemsida >>

LucasSpinnars_blog